Att jobba är i grunden bra för vårt välmående. Så här stärker vi det som får oss att må bra i arbetslivet.

I del 2 av den här miniserien på tre poddavsnitt pratar vi om vad man kan göra innan problem och ohälsa uppstår. Det finns väl beforskade friskfaktorer och i det här avsnittet fokuserar vi på dem som främjar vår hälsa.

1. En rättvis och transparent organisation

Medarbetare behöver förstå varför beslut fattas i organisationen och känna att de är välmotiverade. Arbetsplatsen ska upplevas rättvis och transparent. Det bäddar för tillit.

2. Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap

Det kan se ut som väldigt höga mål, inte minst för ledarna som ska leva upp till dem, men det handlar om att cheferna ska ha tid och förutsättningar att leda. Ledarna visar vägen framåt, hjälper till med tydlighet och möter medarbetare med att bland annat stämma av förväntningar och krav.

3. Delaktighet och inflytande

Inflytande är viktigt för att känna autonomi och eget handlingsutrymme. Medarbetare behöver uppleva att de får vara med och påverka och utveckla verksamheten och sin arbetssituation. Det är dessutom ofta medarbetarna som har bäst insikter om vad som kan förbättras. Vi vet att Sveriges bästa verksamheter hela tiden jobbar med små förbättringar snarare än att enstaka, stora förändringar.

4. En välutvecklad kommunikation och återkoppling

I ett öppet samtalsklimat där alla kan komma till tals skapas förutsättningar för att få fram de bästa idéerna och för att bygga starka relationer. Regelbunden återkoppling både på individuella och gemensamma ansträngningar behöver byggas in i såväl struktur som kultur.

5. Prioritering av arbetsuppgifter

När kraven ökar riskerar vi att ständigt lägga till fler och fler saker som ska göras. Istället behöver vi balans mellan krav och resurser. För att nå dit måste vi ligga före så att det är lätt att prioritera redan innan att-göra-listan blir för lång.

6. Kompetensutveckling hela arbetslivet

De flesta vill känna att de utvecklas som yrkespersoner. Här behövs strukturer för att ta tillvara på och sprida kompetens och för var och ens personliga utveckling.

Vår samarbetspartner Oxy Group vet att bra kommunikation är avgörande för ett gott ledarskap, effektivitet och lönsamhet. Ändå slarvar många chefer med det här. Att informera om viktiga saker i ett mejl går fort, men är det effektivt? Får du ett kvitto på om det du ville förmedla nått fram? Knappast. I ett blogginlägg skriver Kristina Sundbaum om hur du kan bli bättre på kommunikation genom att tänka på dina medarbetare lite mer som kunder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi behöver lära oss saker allt oftare i våra arbetsroller. Men det räcker inte alltid med en kurs. Det vi lär oss måste bli en del i arbetsvardagen.

Jeanette Almberg är chef för Akademin på Sveriges Radio. Med 20 år i branschen, både på Sveriges Radio och tidigare Länsförsäkringar AB, har hon tillsammans med sina team tilldelats priset för Sveriges bästa utbildningsavdelning. Hennes syn på lärande har utvecklats genom åren och speglar en förflyttning från traditionella utbildningsmodeller till ett mer dynamiskt och verksamhetsnära sätt att lära.

Jeanette beskriver hur lärandet tidigare innebar formella kurser, utan tillräcklig koppling till den praktiska användningen. Ofta saknades uppföljning och reflektion kring hur man skulle omsätta kunskaperna i praktiken. Lärandet idag har kommit långt, säger Jeanette. Nu är det mer verksamhetsnära, tillgängligt och sker i små steg över tid, även om det finns mer att göra.

En av Jeanettes viktigaste insikter är att lärandet måste vara till nytta här och nu – inte om ett halvår. Det är bättre med korta pass utspridda över tid än intensiva tvådagarskurser. Att vara en aktiv representant för sin verksamhet snarare än en passiv deltagare hjälper hjärnan att ta till sig ny kunskap. Genom att ta med sig frågor och behov från sitt team och föra tillbaka nya insikter skapas stolthet och tyngd hos deltagaren.

Jeanette betonar att lärande ska ske kontinuerligt och inte enbart vara en budgetfråga. Organisationer måste definiera sina behov och anpassa sin kultur för att stödja lärande i vardagen. Exempel på detta är att utnyttja möten för gemensam reflektion och införa verktyg som teamen själva kan använda, som ”after action reviews”.

Jeanettes insikter, tillsammans med forskning om kollektiv intelligens av exempelvis Philip Runsten och Andreas Wärn, visar vägen mot mer reflekterande och anpassningsbara lärandeorganisationer.

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att chefen är en nyckelperson för hälsa på arbetsplatsen. Men det är inte alltid så lätt för chefen själv att få till hälsa som blir av.

Snarare har många chefer det svårt att balansera sin egen arbetsbelastning och stress samtidigt som de ska hjälpa sina medarbetare som ofta är under tryck. Det blir en paradox: en chefsparadox! De här frågorna från Twitch Health kan hjälpa dig att hantera den här paradoxen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att sätta en strategi och att genomföra den är två vitt skilda saker. Tyvärr visar studier att de flesta strategier inte ens är i närheten av att genomföras, och därmed inte heller ger de önskade resultaten.

En studie publicerad i Harvard Business Review fann att så många som 60-90% av företagsstrategier inte genomförs effektivt. Det beror ofta på en kombination av faktorer som bristande intern kommunikation, otillräckliga resurser eller dåligt ledarskap under genomförandefasen. Det är i genomförandefasen de flesta strategier fallerar. Bara 10-30% blir någonsin fullt genomförda med de önskade resultaten.

I det här avsnittet fick vi ett samtal med Johan Grönstedt, författare till boken The Execution Revolution. Johan har en bakgrund som managementkonsult och är strategi- och produktchef på mjukvarubolaget Howwe Technologies. Han har jobbat med strategigenomförande i hela sitt liv och ser det som en lagsport. Eftersom vi människor är hopplöst dåliga på att genomföra de förändringar vi planerar, säger han, behöver varje ledare bli en bra förändringsledare.

Vanliga misstag

Strategin börjar uppifrån och ledningsgruppspersoner är ambitiösa människor som gärna sätter för många mål. De kan sällan prioritera tillräckligt och prioriterar ofta inte samma mål ens i en och samma ledningsgrupp. På medarbetarnivå har 13% rätt uppfattning om vad strategin handlar om. Det är klart att vi misslyckas när vi leker viskleken.

Så prioriterar ni

Forskning säger att om du sätter fler än 3 mål minskar chansen att lyckas med dem. Sätter du 4-5 mål lyckas oftast 1-2.

Det är en jätteutmaning i en ledningsgrupp att kunna säga nej till saker. Så vad kan man göra istället? Titta på listan av mål och rösta om vilka mål som är viktigast istället för att ta bort mål. Vilka mål har högst affärsvärde? Med den här metoden kan det gå fort att hitta de 1-2 viktigaste målen. Lyckas man med dem kan man lyckas med de andra också.

Så lyckas ni med själva genomförandet

Våra hjärnor funkar så att vi lätt fastnar i det reaktiva och operativa i vår vardag, aktiviteter som att besvara våra mejl. Det tränger undan tiden för det proaktiva arbetet, långsiktiga frågor som över tid har större effekt. Johan rekommenderar oss att hitta ett antal nyckelaktiviteter som verkligen skulle göra skillnad och se till att lägga åtminstone 10% av tiden på dem.

Håll i över tid

Och sen då? Hur hittar vi ett system där vi orkar hålla i förändringen över tid? Ett sätt är att lägga in frågor som: "Vad var din plan? Vad blev utfallet? Vad är planen nu?" under en kvart i början av era ordinarie veckomöten. Då skapar ni en frizon för era nyckelaktiviteter i era kalendrar och ser dessutom till att följa upp dem regelbundet. Det ger en enorm effekt på uthålligheten.

Man kan också behöva sätta deadlines för det som är viktigt på lång sikt så att det inte plötsligt blir både viktigt och bråttom när vi har lagt för mycket tid på reaktiva aktiviteter. Ställ en strategisk planeringsfråga som "Vad ska vara sant om 12 månader?" Bryt ner svaret och gå bakåt i kalendern från 12 månaderspunkten, så upptäcker du att vissa saker är markant mer bråttom än någon hade trott.

---

Vi har nästan alla en digital arbetsmiljö och många av oss har helt sonika fått sätta igång med den utan någon träning. Det är något som vår samarbetspartner Effektiv Nu har fångat upp. De erbjuder utbildning för organisationer som vill bli mer produktiva och samtidigt minska stress. Där lär de ut hur man arbetar smart med sin teknik tillsammans på ett hållbart sätt. Läs mer här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stressrelaterad ohälsa är på rekordnivåer och befaras öka. Samtidigt: att göra något viktigt tillsammans på jobbet främjar hälsan. Så hur gör vi för att må bättre?

1. Oklara förväntningar på arbetsinsats. Obesvarade frågor om saker som ”vad ska jag göra” till hur det ska göras, och av vem.
2. Påfrestningar som genereras av hot och våldsrisker. Här behöver både risker undanröjas och stöd finnas.
3. Krävande kontakter med klienter, kunder, anhöriga med flera. Att ha med människor att göra är inte alltid så lätt! Vi behöver rusta varandra med stöd systematiskt.
4. Krav som genereras av komplexa IT-system. Här krävs resurser, tid och tydlighet kring när det kan bli bättre.
5. Stor arbetsmängd. Det kan handla om för få resurser i form av personal, för lite tid eller för höga krav. Det finns kanske alltid mer att göra än vi har tid till. Hur jobbar vi då metodiskt med prioriteringar?
6. Ständiga förändringar. Ledarens roll att skapa tydlighet är enormt viktig för att minska risk för psykisk ohälsa. Vi behöver också göra det klart vad en förändring handlar om och ska leda till?

• Skapa tydlighet i förväntningar.
• Vårda goda relationer och stötta varandra.
• Hitta sätt att hantera IT-system.
• Hantera prioriteringar metodiskt.
• Diskutera hur vi navigerar i förändringar.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur klarar chefer att både leda andra och ta hand om sig själva i ett pressat arbetsliv?

Chefsparadoxen handlar om att chefer ska stötta sina medarbetare i att navigera och prioritera genom arbetslivet samtidigt som de behöver utföra samma balansakt för sig själva. Det kan lätt bli för mycket.

I det här avsnittet samtalar Ann-Sofie med Fredrik Karlsson, vd hos vår samarbetspartner Twitch Health, om hur chefer kan hantera det här utmanande problemet.

Många chefer saknar rätt förutsättningar, som tid att leda. Inte sällan är förväntningarna från omvärlden dessutom orimligt höga.

Kanske har vi glömt bort chefernas egen hälsa? För att en arbetsplats ska fungera behöver vi börja med cheferna, precis som att vi lär oss ombord på ett flygplan att vi ska sätta på oss själva syrgasmasken först, innan vi hjälper andra.

Vad kan en chef göra för att hålla och må bra i längden? En chef behöver kunna sätta gränser, ta svåra samtal och följa upp andras arbete. Men chefen behöver också en förmåga att bygga motståndskraft för att kunna hantera motgångar och ladda om batterierna. Aktiviteter som mindfulness och andningsövningar kan vara till god hjälp, men också att planera in tid för reflektion.

Det är avgörande för alla att ta hand om sin sömn, motionera och äta bra, men kanske ännu viktigare för chefen som ska stötta sina medarbetare när de har det kämpigt. Får man basbehoven på plats blir det lättare både att hantera känslor och att fatta bra beslut. En chef behöver också bygga sitt sociala stöd i form av till exempel mentorer eller rådgivare, så att chefsrollen blir mindre ensam.

Twitch Health hjälper företag med hållbart ledarskap och det är mer än bara en utbildning, det handlar om att få hjälp göra saker annorlunda i vardagen. En chef som tar hand om sin egen återhämtning kan inspirera sina medarbetare att göra samma sak.

Här kan du läsa tips från Twitch Health om vanor, rutiner och förutsättningar för att få till ett ledarskap som håller i längden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag ska vi utmana den invanda sanningen om så kallade "smarta" mål. Kan snabba mål vara bättre?

Det handlar egentligen inte alls om snabbhet utan om den engelska förkortningen FAST, en metod för att sätta mål som har vunnit mark hos bolag som Google, Intel och Netflix.

Vi har läst en artikel skriven av ett team på det amerikanska universitetet MIT Sloan School of Management, som har undersökt det här sättet att jobba med mål.

FAST istället för SMART

SMART = specifika, mätbara, accepterbara, realistiska, tidsbundna mål.

FAST = frekvent diskuterade, ambitiösa, specifika och transparenta mål.

Vad smarta mål missar

Modellen med SMART:a mål hjälper oss att göra mål tydliga. Men den missar vikten av att diskutera målen under hela den tidsperiod när vi jobbar mot målet. Den kan leda till onödigt låg ambition och riskerar dessutom att var och en jobbar i sin egen silo och att vi inte lär av varandra och hjälps åt att dra åt samma håll.

F – frekvent diskuterade

Om vi pratar om målen, ofta, kan vi ha dem i åtanke vid viktiga beslut och när vi tilldelar resurser och tid. Då tjänar de oss bättre, hjälper oss att hålla fokus på vad som är viktigast och att utvärdera hur det går. Dessutom blir det lättare att anpassa målen när verkligheten förändras.

A – ambitiösa

Enligt FAST-modellen ska mål vara svåra att nå men inte omöjliga. Om förväntan är 100% måluppfyllnad för att t ex få en bonus i slutet av året riskerar vi att bli mindre ambitiösa. Om vi istället förväntar oss 60-70% måluppfyllnad, som man enligt artikeln gör hos Google, blir det lättare att vara innovativ längs vägen, våga misslyckas och kunna vara innovativa.

S – specifika

Den här delen skiljer sig inte så mycket från SMART-modellen, målet ska vara mätbart. Men förutom att vi ska kunna mäta målet är det också viktigt att definiera både vad det är vi egentligen vill uppnå och vilka konkreta handlingar som tar oss dit.

T – transparenta

Här rekommenderar förespråkarna för FAST-modellen att både mål och prestation ska vara helt transparenta för alla i ett bolag, såväl för grupper som individer. Dels för att grupptrycket blir en positiv kraft men också för att vi ska kunna lära oss av varandra, undvika dubbeljobb och förbättra samarbete.

Vår samarbetspartner Effektiv Nu vet att många jobbar varje dag med digitala verktyg och plattformar som de inte nyttjar på bästa sätt. Därför är deras mission att hjälpa medarbetare att minska digital stress, frigöra tid och använda sina digitala program och verktyg mer effektivt. Läs mer om deras utbildningar här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att vara ute i naturen är något så ovanligt som ett gratis mirakelmedel. Det sänker stress, hjälper oss att tänka och minnas bättre och stärker vår mentala återhämtning.

Trots alla fördelar tycker många att det är både svårt och tidskrävande att ta sig ut. Det vill vi råda bot på och därför bjöd vi in natur- och friskvårdsguiden Bosse Rosén som gäst. Bosse var under många år ambulansförare tills han lämnade det yrket för att istället hjälpa människor må bra av naturen.

Dagsljus, rörelse och kravlöshet

Du får en mängd fördelar när du tar dig ut i naturen. Till att börja med: du rör på dig, Det blir väldigt funktionell rörelse eftersom det inte finns några platta ytor. Du får också dagsljus, något som stöttar vår inre dygnsrytm och hjälper dig att sova bättre. Du kommer i kontakt med bakterier som är bra för din hälsa. Och sist men inte minst: en kravlös stund i ett sammanhang där du känner att du är del av något större kan göra underverk för din mentala hälsa.

Att känna att man andas

Vad händer med människor när de går ut, frågar vi Bosse. Jo, axlarna sjunker, vi saktar ner tempot och landar i stunden. Bosse berättar om en kvinna som efter en relativt kort promenad sa att för första gången på länge kunde hon känna att hon andades.

Stresshormonet minskade med 21%

Landskapsarkitekten och professorn MaryCarol Hunter genomförde en studie där ett antal människor såg till att tillbringa åtminstone 10 minuter utomhus, tre gånger i veckan, åtta veckor i rad. Det gjorde att deras nivåer av stresshormonet kortisol minskade med 21%. En medicin med den effekten skulle bli en storsäljare. Men eftersom ingen tjänar pengar på att vi är ute i naturen når tyvärr inte den informationen ut till alla.

Några minuter natur varje dag

Det behöver inte vara svårt och man behöver inte ta sig till stora skogar och naturparker för att få en gnutta natur. Det räcker med den grönska du har nära. Bara någon minut kan göra skillnad. Bosse rekommenderar att du utgår ifrån att du ska få en dos natur varje dag och snarare funderar på var och när det ska ske istället för om.

Vår tidigare poddgäst, chefen Johanna Lundqvist tar ut sina medarbetare i skogen.

Vi har också poddat om Stick ut-projektet med tips om hur man flyttar ut arbetsuppgifter och möten utomhus.

Hos vår samarbetspartner motivation.se kan du läsa mer om hur naturen hjälper oss att hålla oss friska.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi samarbeta smartare så att allas perspektiv och kompetens kommer till sin rätt?

Helheten är större än summan av än delarna brukar man säga. När fler perspektiv och kompetenser bidrar presterar vi bättre på jobbet. Men hur gör man för att få det att funka?

Vi fick ett samtal på temat kollektiv intelligens med Alexander Löfgren som är doktor i industriell ekonomi och organisation vid KTH. Alexander är också författare och konsult på Influence och hjälper till att utveckla kollektiv intelligens i offentlig och privat sektor. Han betonar vikten av att hitta enkla sätt att samarbeta i en komplex värld.

Förmågan att fatta de bästa besluten

Kollektiv intelligens baseras på forskning från bland annat Handelshögskolan. Det handlar om förmågan att kunna fatta de bästa besluten och att också agera på dem. Det kan handla om att lösa vanliga vardagsproblem men också om hur vi tar tag i större utmaningar och problem med hjälp av all kompetens och alla perspektiv som finns i organisationen.

För att spränga silos mellan grupper i en organisation behöver vi ofta utmana invanda strukturer och processer. Däremot kan vi inte jobba i ett tomrum, så någon form av struktur behövs förstås. Alexander ger exempel som liknar agil metodik, när man gör saker i små steg, med mycket samverkan, i snabba återkopplingsloopar.

Mikrosystem för mikrobeslut

Ett bra sätt att börja är att se över vilka som är beroende av varandra på vilka sätt. Han rekommenderar att skapa något han kallar mikrosystem med mikroarenor, för att kunna fatta mikrobeslut. Det är tillfälliga strukturer, som till exempel återkommande möten under en begränsad period, där människor från olika delar av organisationen ses och delar med sig av tankar och förslag och där beslut kan fattas i steg, Det här sättet att jobba frigör handlingskraft.

Vi behöver också sätta vår karta och vår kompass för ett sånt här samarbete. Vilka spelregler gäller och hur ska vi samarbeta över olika roller och kompetenser? Vad krävs av var och en? Vad krävs av just mig för att jag ska kunna bidra till gruppen på bästa sätt?

Alexander rekommenderar att se till att processen är meningsskapande. Ibland är vi lite väl snabba i prestationsdimensionen och det gör att slutmålet ofta är mycket tydligare än vägen dit. Om vi tar ett steg tillbaka och diskuterar syftet och var och ens motivation för att bidra, uppstår meningsfullheten. Blir du nyfiken att lära dig mer om det här kan du läsa Alexanders bok Smart samarbete.

Vår samarbetspartner Twitch Health ser till att hälsan blir av på arbetsplatser. De vet lika väl som du och jag att chefen är en nyckelperson för hälsa på arbetsplatsen. Men det är inte alltid så lätt för chefen själv att få till hälsa som blir av. Snarare har många chefer det svårt att balansera sin egen arbetsbelastning och stress samtidigt som de ska hjälpa sina medarbetare som ofta är under tryck. Det blir en paradox: en chefparadox! De här frågorna från Twitch Health kan hjälpa dig att hantera den här paradoxen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.